was a German mannerist painter. His name is derived from the birth place of his father, Aachen in Germany. Other variations of the name include Johann von - and - von Achen and various concisions like Janachen, Fanachen, Abak, Jean Dac, Aquano, van Aken etc. Hans von Aachen began painting in Germany as a pupil of the Flemish master E. Jerrigh. He then moved to Italy in 1574 to study further. He toured Rome and Florence, but eventually settled in Venice. He initially became a pupil of Kaspar Rems, but soon decided to develop his own mannerist technique, by studying Tintoretto and Michelangelo's followers. However, during all of his life he was influenced by the style of Bartholomeus Spranger and Hendrick Goltzius who dominated the art scene in Germany at the time. He returned to Germany in 1588 where he became well known as a painter of portraits for noble houses. He painted several works for Duke William V of Bavaria. He married Regina, the daughter of the composer Orlando di Lasso in Munich. In Munich he came into contact with the Imperial Court in Prague. In 1592 he was appointed official painter of Rudolph II, Holy Roman Emperor. However, Von Aachen only moved to Prague in 1601, where he stayed painting commissions from Emperor Rudolph II, and later from Matthias I. Amongst van Aachens pupils were Peter Isaak and Joseph Heinz. His works have been copied by Wolfgang Kilian, Dominicus Custos and Jan Sadeler.   Related Paintings of Hans von Aachen :. | Sieg der Wahrheit unter dem Schutze der Gerechtigkeit | The Three Graces | Le jugement de Paris | Scherzendes Paar | The Triumph of Truth |
Related Artists:
Richard Cosway
English Rococo Era Miniaturist, 1742-1821,Painter, draughtsman, dealer and collector. Probably the son of a schoolmaster, he showed a precocious talent for drawing and studied at Shipley's Drawing School in the Strand, where he won several prizes. He attended the Richmond House academy, set up by Charles Lennox, 3rd Duke of Richmond, where he met Giovanni Battista Cipriani. He first exhibited at the Society of Artists in 1760, showing there again between 1767 and 1779. He also showed at the Free Society of Artists between 1761 and 1766. In 1769 he entered the Royal Academy Schools, becoming an ARA in 1770, when he began to exhibit at the Academy, and RA the following year. In 1781 Cosway married the Anglo-Florentine artist Maria Cosway, n?e Hadfield, and they moved in 1784 to Schomberg House, Pall Mall, which became a centre for fashionable London society. In 1786 he made a brief visit to Paris and in 1791 he moved to a larger house in Stratford Place, London.
Hicks, Thomas
American Painter, 1823-1890 Cousin of Edward Hicks. After being apprenticed (c. 1835-9) in the sign-painting shop of his cousin, he studied at the Pennsylvania Academy of the Fine Arts in Philadelphia (1839-40) and at the National Academy of Design in New York (1840-44). He then sketched and painted in England, Italy and France before becoming a student of Thomas Couture in Paris (1848-9). On his return to the USA in 1849, he established a studio in New York and quickly became a popular portrait painter, although his portrayals only rarely have enough psychological depth to make them of more than documentary interest. Hamilton Fish (1852; New York, City Hall) is among his stronger works. Hicks also painted genre subjects, such as Musicale: Barber Shop, Trenton Falls (1866; Raleigh, NC Mus. A.), and landscapes, the latter chiefly near Thornwood, his summer residence at Trenton Falls, NY.
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).